Hanna Panna

livet i ett HÅRT nötskal

Varje dag som jag laddat upp ett inlägg så har det bara stått en massa om att jag är så less och bara saknar Rippa och mår så dåligt å allt piss. Men vet ni, DET ÄR SÅ OTROLIGT TUNGT, så jag bara skulle kunna lägga mig ner och gråta hela tiden. Det är sån ångest i hjärtat så allting blir tungt, jag orkar inte göra ett skit, för jag tänker bara på Rippa hela tiden. Och ännu värre är det nu under lovet, för inget har man att göra på dagarna och då går man bara omkring och tänker och funderar. Jag hatar verkligen det här. Snart ska jag i allafall fara till Marianne, och då får man i af någon att prata med, bara prata om nånting som får mig att inte bara gå omkring och tänka på samma sak hela tiden, för man blir faktiskt störd i huvudet av de. Och det är en sak som är säker ! Men en sak lovar jag er, efter att jag fått vara med Rippa så lovar jag att det kommer bli lite "gladare" inlägg. Förhoppningsvis så kommer jag att må mycke, mycke bättre då. När jag får se Rippa så kommer jag att kraaama han sååå hårt att jag själv tappar andan, nästan! Men hårt i allafall !!!!!!! Jo, säkert har nån orka läsa det här ointressanta, men jag kände bara att jag måste skriva av mig lite för det känns mycket bättre nu redan. Så att jag till och med kan göra en liten smile. :) Nu ska jag kolla runt lite på några bloggar och vänta på att Marianne ska ringa. Hmm, hoppas ni har det lite gottare än jag..

Okej, det är ju bara 5 veckor sen vi sågs SÅÅ att säga!

Nu känns det så här !                                Och på fredag kommer det förhoppningsvis att kännas så här :)
    

 Kategori - Allmänt       Kommentarer - 3       Skrivet - 2009-10-26   21:40:50

KRAM!

Nåå..jag vet hur fruktansvärt pissigt det är att inte få se den man älskar allra mest på flera veckor. Man blir helt tom liksom (jag tror dom har nån drog i sig). Och jag brukar bli rejält grinig.

Jag är säker på att de kommer bli bättre när du får träffa honom igen. Umgås me folk som gör dig glad så brukar de bli liite lättare..

Kram

Ja det måste vara nån drog :) Man orkar nästan inte göra nånting till slut när man bara går runt och saknar :p